Laerke

Promenad och fika med mamma idag.

Det gäller att passa på när solen skiner, ingen hemlis direkt att jag äääääälskar SOL! Det är ju otroligt härliga dagar då men väldigt kalla däremot. Blev en promenad hemifrån mig på söder till Gamla stan. Kikade runt lite där, bland annat på Stadsmissionen och en fika på min och mammas favvoställe Mazzarini. Varsin cannoli och biscotti med en latte macchiato ♥

Hej!

Vad snabbt den här julen gick tycker jag, dagarna har bara swishat förbi och nu är vi redan i början av januari.

Tycker alltid det är en så himla skön känsla när man passerat nyår och kan börja föreställa sig att våren faktiskt kommer om bara tre/fyra månader. O ofta tycker jag dom månaderna går jättesnabbt! ♥ Känns också som att det kommer hända mycket kommande månader så dom kommer verkligen bara försvinna.

Här kommer lite bilder från innan snön kom…

Igår tog jag tunnelbanan ut till grönska och värme.

Brukar ju, som några kanske vet vid det här laget, åka till Edvard Anderssons växthus under vinterhalvåret några gånger för att få lite härlig värme och grönska (köpte också traditionsenligt årskort, är jag Sveriges yngsta pensionär?).

Satte mig på en bänk i palmrummet och lyssnade på podd. Så himla skönt att sitta där en stund i värmen medan det gråa, icke så dan före dan före dan före dopparedan-vädret höll på utanför.

Efter jag hängt klart i växthuset så mötte jag upp mamma ett stenkast bort på Naturhistoriska (inte hon på bilden ovanför) och knallade runt en stund. Hon hade inte varit där på mååååånga år. Efter tog vi en liten lätt promenad på 1,4 mil som inkluderade sen lunch i Vasastan på Gast och vidare till Gamla stan för en fika på Mazzarini.

Resten av helgen har spenderats i sängen kollandes på nya säsongen av Emily in Paris ♥

Hej!

Det va ett tag sen sist. Händer så himla mycket nu. Lite kommer jag ta senare, men kan börja med att berätta att jag börjat på nytt jobb sedan en vecka!

Förutom att det är otroligt skönt att ha ett nytt jobb äntligen så  känner jag mig för första gången tagen på allvar, som att jag ses som en kompetent vuxen. Är det inte sjukt att jag på 40 år aldrig fått känna den känslan hos en arbetsgivare innan? Jag är ju absolut en ambitiös ickeslarvig, strukturerad person som verkligen inte tycker jag förtjänat att inte litas på eller fått ta eget ansvar. Har ofta känt mig som en praktikant som folk kört med. Känns himla skönt att få ta eget ansvar och styra över prioritering, jag blir absolut mer kreativ på så sätt. Trivs superbra! ♥